“Visst, teknik har använts och används fortfarande till destruktiva ändamål. Samtidigt är ny teknik en absolut förutsättning för att rädda oss från att förstöra grunden till allt mänskligt liv”.
Många har bidragit till uppbyggnaden av Sverige men ingenjörskonsten sticker ut, nationellt och internationellt. Många fantastiska uppfinningar kommer från Sverige; skiftnyckeln, osthyveln, blixtlåset, ultraljudet, Skype, Spotify och Hövding. De svenska uppfinningarna är oersättliga. Och ofta mycket snygga. Jacob Lundberg som är VD på C Security Systems och har ett yrkesliv i teknikbranschen lyfter Exegers powerfoyle som en illustration:
– Powerfoyle är en solcell som fungerar som naturens egen fotosyntes, berättar Jacob. Den kan alltså ge gränslös energi och evigt liv samtidigt som den är miljövänlig och bidrar till att återställa carbon balance, jag vet inte vad det svenska uttrycket är, skrattar han. Den funkar även i inomhusljus, kan böjas och byggas in i produkter och är så snygg att den vunnit designpris. Jag tycker att den kan stå som modell för det svenska ingenjörsundret.
Ingenjörens roll och vardag har utvecklats genom tiderna och rollen har skiftat mellan militär och civil verksamhet. Från praktiskt arbete i till exempel gruvor och industrier till kontorets ritbord, från den lokala orten till idag då ingenjören befinner sig mitt i händelsernas centrum i en globaliserad värld med hela världen som arbetsplats. I slutet av 1800-talet och industrialiseringens teknikvurm var ingenjören något av en uppfinnare och innovatör som hängde med i de nya tekniska systemen; järnvägen, telegrafi, telefoni. Tekniska system som för alltid förändrade människans levnadsvillkor. Jacob Lundberg menar att den givna vinnaren i historisk innovation ibland tas lite för given:
– Det finns förstås massor av banbrytande uppfinningar. Växelströmmen intar ändå en särställning för mig. Vi tar den för givet idag och vi tänker inte ens på den. Växelströmmen möjliggjorde masselektrifiering och la grunden till det moderna välfärdssamhället. Den är dessutom en absolut grundförutsättning för att alla kommande innovationer inom elektronik ska fungera.
Under nittonhundratalets tidigare hälft införlivades ingenjören mer i vardagen och uppgick i den offentliga förvaltningen och en självklar del av akademin och knöt an till det vetenskapliga. I och med detta startade en demokratiseringen av yrket där kvinnor och arbetarklass fick en möjlighet att kunna bli ingenjörer. 1915 tog Chalmers beslutet att släppa in kvinnor som ordinarie studerande, och KTH följde efter 1921. Vilket kan jämföras med Finland som hade kvinnliga teknologer redan 1890 och Tekniska högskolan i Zürich där kvinnor studerat sedan 1860-talet. I dag ökar andelen kvinnor som tar ingenjörsexamen och allt fler ingenjörsinriktningar får jämn könsfördelning men främst inom bioteknik och miljö- och vattenteknik.
– Jag är teknikoptimist, menar Jacob, ny teknik har förbättrat människans levnadsvillkor alltsedan vi uppstod som art. Visst, teknik har använts och används fortfarande till destruktiva ändamål. Samtidigt är ny teknik en absolut förutsättning för att rädda oss från att förstöra grunden till allt mänskligt liv. Sverige är en teknisk stormakt. Vi har ett ansvar och vi behöver alla ingenjörer vi kan uppbringa – nu mer än någonsin. Tjejer och killar. Att tacka nej till halva intelligensreserven vore hål i huvudet.
Under den senare hälften av 1900-talet kom ingenjörens vardag allt mer handla om idérörelser; miljö, krig/fred och kärnkraft och intensiva debatter. Idag skulle man kunna säga att teknikern befinner sig i navet av rollerna – en problemlösare som genom uppfinningar ska säkra miljön, energin och freden. Både människor och kunskap rör sig snabbt över gränser. Svenska ingenjörer bygger upp företag och utvecklar biståndsarbete i andra delar av världen och vårt land tillförs av ingenjörer från hela världen.
– Det som i vi dagligt tal kallar IoT eller sakernas internet på svenska är på väg att förändra hur vi människor lever och arbetar för all framtid. Idéerna har funnits länge men det är först på senare tid som det går att få ekonomi i det hela – och då går det fort. Alla stjärnor står nu rätt på himlen. Genom att kombinera kommunikation, datorkraft, maskininlärning och innovativa sensorer kan vi automatisera processer och koppla upp både människor och saker. Självkörande bilar, uppkopplade byggnader och smarta kontaktlinser är några exempel på vad vi kommer att se under de kommande åren.
